|
Att ha häst
Det är mycket att ta hänsyn till när man är hästägare. Här skriver jag lite om hur jag ser på bland annat hästhållning, hantering, utrustning och kommunikation.
Det här är mina egna åsikter och tankar, baserade på mina erfarenheter i hästlivet.
Förhållningssätt
Inom hästvärlden finns det väldigt många olika åsikter om hur saker och ting ska göras. Det enda man kan vara säker på är att det inte finns någon allenarådande sanning. Det finns många sätt att göra saker på och därmed många sanningar.
Att sålla bland all information kan ibland vara nog så svårt för den som inte är van eller har så stor erfarenhet. Det viktigaste tycker jag är att man behandlar hästen med respekt, verkligen lyssnar till hästens signaler, ser dess krippsspråk och är konsekvent i sitt agerande. Att vara konsekvent är svårare än det låter, men är otroligt viktigt. Att vara medveten om det är ett första steg. Sedan får man träna, träna och träna.
Hästen har inte en chans att förstå om du ändrar dig från gång till gång. Med ett konsekvent agerande får du en tryggare häst som vet vad som gäller och er kommunikation kan fungera bra. Om du inte är konsekvent vet inte hästen vad den kan förvänta sig. Den förstår inte och blir osäker. Det kan ge en stressad och orolig häst. En dominant häst kan också ta ledarskapet själv om man är otydligt och det kan skapa farliga situationer.
Att verkligen se och uppfatta hästens signaler är viktigt. Hästarna säger oss massor om vi bara tar oss tid att uppfatta deras signaler. Om du känner din häst och kommunicerar bra med den är det enklare att uppfatta små signaler. Om du inte tränat kommunikation och övat dig i att uppfatta signalerna så går förmodligen de flesta signaler dig förbi.
Många hästägare har en förmåga att förmänskliga sin häst. Tex tror de hästen fryser och behöver täcke bara för att de själva tycker att det är kallt. Sånt kommer av bristande kunskaper. Ta reda på mycket om hästars beteende. Hästar är hästar och inte alls som oss människor. De har helt andra benhov än oss. Det finns många bra böcker att läsa i ämnet och kunniga människor att rådfråga och lära sig av. Sök kunskap.
Hur vet man vem man ska lyssna på då? för att hitta de duktiga hästmänniskorna brukar jag studera deras hästar och deras förhållande med sina hästar. De som har trygga, harmoniska hästar som är trevliga att hantera har troligevis ett bra förhållningssätt till dem. De människorna är de jag lyssnar mest på. Att studera hästen säger mycket om dess ägare/ryttare. Att studera en hästflock i hagen ger också mycket kunskap om hästars flockbeteende.
Försök lyssna på dig själv och gör inte som andra av bara farten. Ställ dig frågorna:
Vad? Hur? och Varför? Då blir det tydligare för dig vad du vill och hur du vill göra för att komma dit. Dessa frågor är lika bra att stllla sig vare sig det gäller hästhantering, ridning, rutiner i stallet.
Ha dem med dig hela tiden.
Att rida är bara en del i att ha häst. Lika mycket tid, minst, hanterar vi hästarna från marken. Ändå är det få som verkligen lägger ner tid på markträniongen. Många hästägare planerar noga hur hästen ska ridas, men hur många avsätter tid för markträning? Inte lika många.
Om man tänker efter så är det mycket tid som vi umgås med våra hästar och inte sitter i sadeln. Det är värt mycket att lägga tid på markträning för att bibehålla samt utveckla kommunikationen med sin häst. Vem vill ha en häst som är trevlig att rida men en riktig buse när den ska ledas, ställas upp i stallgången eller skos? Det är inte helt ovanligt med sådana hästar.
Markträning gör att hästen blir trygg i hanteringen och det stimulerar också hästen mentalt. Du utvecklar och blir säkrare i ditt kroppsspråk och hästen får lättare att tilka vad du vill. Det ger en tryggare relation för både häst och människa.
Till att börja med kan det vara bra att gå en kurs i markträning så man får en grund att stå på och kan jobba vidare därifrån.
En annan fördel med markträning är att du får tillfälle att studera din häst från marken. Se hur den rör sig i olika gångarter, i olika rörelser och hur den uppträder i olika situationer. Du tränar ditt öga och kommer snabbt att upptäcka en eventuell rörelsestörning när du vet hur hästen rör sig och beter sig i vanliga fall.
Det finns gott om böcker som handlar om hästhantering. De har olika inriktning och det finns ett flertal konstruerade system som man kan följa om man vill. Det är bra att läsa mycket. Även om man inte håller med om vad som skrivs så gör läsandet att man funderar mera på sin egen situation. Det blir lättare att komma fram till vilket synsätt som stämmer med en själv. Och när du vet mera om vad du vill och varför, är det lättare att vara konsekvent och tydlig.
Kemin mellan häst och ryttare
Alla hästar och ryttare passar inte ihop. Det gäller att hitta en häst man trivs ihop med både mentalt och fysidt. Att hästen har ett temperament som passar ryttare tycker jag är viktigare än tex att hästen har bra gångarter eller en korrekt exteriör. Det spelar ingen roll hur bra hästen rör sig eller hur välbyggd den är om dess mentalitet inte alls passar med din egen.
På senare år har många hästraser fått ett uppsving. Många har insett att hästar av alla möjliga raser passar som rishästar och intresset för andra raser har gjort att både avel och import ökat. Utbudet av raser blir större och större. Det gör det lättare att hitta en häst som passar.
Många kallblodsraser passar alldeles utmärkt för den som vill ha en stabil, trygg träningskompis, men som inte har tävlingsintresse.
Ett prestationsavlat halvblod kanske inte alls är vad som passar då. De passar oftast bäst hos ryttare som har tävlingsambitioner. Därmed inte sagt att det inte finns stabila halvblod som passar även fritidsryttaren, för de finns förstås också, men halvblodsaveln går mot att ta fram hästar med mycket nerv, känslighet och energi.
Det finns en hel del frågor att ställa sig när man väljer häst.
Spelar storleken någon roll? Vilken typ av häst vill jag ha? Vilken temperament? Vilka kunskaper har jag? Vilka kunskaper bör hästen ha? Vad ska hästen användas till? Tävling? Fritidsridning? Hoppning? Dressyr? Western? Skogsridning?
Ställer man sig frågorna är det lättare att hitta rätt häst.
Det finns inga dåliga hästar. Alla är bra tillsammans med rätt person.
Fördomar
Något som är väldigt tråkigt är att det finns gott om fördomar mellan olika inriktningar och discipliner inom ridsporten. Försök att inte lyssna på sådant. Det ger bara fler fördomar (och mindre kunskap)
Våga vara nyfiken och öppen istället. Samtidigt måste man vara kritisk. Inte köpa allt som sägs rakt av. Det finns mycket föreställningar som inte stämmer. Var nyfiken, men kritisk. Sålla det som sägs och var inte rädd att fråga erfarna hästmänniskor om du är osäker.
Vi har mycket att lära av de som tränar eller tävlar på ett annat sätt än oss själva.
Jag har bekanta som håller på med westernridning och distans. Det är inriktiningar jag visste väldigt lite om innan, men jag har lärt mig mycket av att ta del av hur de tränar och hanterar sina hästar. Ju mer vi tar del av andras inriktningar, ju mer lär vi oss. Att få ett annat perspektiv är nyttigt. Mycket av det vi lär oss behöver ibland omvärderas. Vi kanske gör på ett visst sätt för att "vi alltid gjort så". Det kanske finns ett ännu bättre sätt att göra på? Våga prova. Antingen var det bättre eller så blir du stärkt i att det du redan gör är bra.
Kärleken till hästen borde förena oss istället. Sen spelar det ingen roll vart eller inom vilken inriktning man hämtar sina kunskaper. Det viktiga är att det känns bra och att det fungerar.
Säkerhet
Säkerheten är viktig. Det är stora flyktdjur vi handskas med. Att skaffa sig bra rutiner är en del i säkerhetstänkandet. Lika viktigt i hanteringen av hästen som vid ridning.
Viktigaste säkerhetsmässigt är att du och hästen har en bra kommunikation vilket ger trygghet. En trygg häst är inte lika flyktbenägen. Toleransträning kan man ägna sig åt där man vänjer hästen vid att gå på olika underlag (prassliga presseningar tex), vid olika föremål som kan vara skrämmande och vid olika situationer.
Att lära sig mycket om hur hästen fungerar är också en del i säkerheten då du kan förekomma hästen om du vet hur den kommer att reagera.
Vid uteritt i grupp är det viktigt att tänka på att man har en säker ryttare längst bak som kan hålla uppsikt över gruppen. Att tätryttaren väntar lite efter att ropat till gruppen att det är trav eller galopp. Även de längre bak ska hinna få informationen och förbereda sig innan det bär iväg.
Skaffa dig bra rutiner i stallet och i hanteringen av hästen. Tänk på hur du leder hästen, hur du binder upp den. Se till att använda bra utrustning som är hel och hållbar. Kontrollera utrustningen regelbundet så du kan byta ut eller laga delar som är på väg att gå sönder.
Säkerhetsvästar, säkerhetsstigbyglar och andra säkerhetsdetaljer är såklart bra, men de kan aldrig ersätta bra genomtänkta rutiner och en bra kommunikation mellan häst och ryttare. De är komplement. Att alltid ha hjälm vid ridning ser jag som en självklarhet.
Utrustning
Vilken utrustning ska man då välja till sin häst? Det finns en uppsjö av olika slaga utrustning att välja på idag. En tävlingsryttare är mera styrd i valet av utrustning då det regleras ganska hårt i TR vad som är tillåtet inom respektive disciplin. Fritidsryttaren däremot har ett friare val.
Det första man bör göra är att skaffa sig bra baskunskaper om hur utrustningen ska avpassas och vad den har för funktion. Ta reda på vilken utrustning hästen verkligen behöver. Många hästar rids med benskydd och hjälptyglar i massor och ser ut som julgranar. Det finns inte alltid ett behov av det. Jag tycker inte man ska ha mer utrustning än man behöver. Fundera på vad du och din häst har för behov och välj utrustning efter det.
Det är mycket viktigt att sadeln passar hästen. Det är inte helt lätt att se om en sadel ligger optimalt eller inte och då kan man ta hjälp av en duktig sadelmakare eller sadelutprovare. (Se till att denne har referenser för bara för att en person har utbildning betyder inte det att de automatiskt är duktiga.)
En illasittande sakel kan leda till sämre muskelutveckling, skav, ryggont, felbelastningar, låsningar och i förlängningen hälta.
Det är lika viktigt att sadeln också passar ryttarens kropp. En bra sadel ska underlätta för ryttaren att sitta rätt och vara avspänd i sadeln. Sitter det stöd på fel ställe, om sadeln är för bred, för stor eller för liten måste ryttaren hela tiden anstränga sig för att sitta så bra som möjligt, vilket ger spänningar. Det stör det ridningen och försvårar kommunikationen mellan häst och ryttare. En bra sadel känns knappt när man sitter i den. Den bara finns där och det känns helt naturligt att sitta i den. Den passar kroppen helt enkelt.
Bett finns i mängder av modeller. Ta reda på hur de olika bettyperna fungerar i hästens mun och låt hästen avgöra vilket bett den trivs bäst med. När hästen trivs med sitt bett är det lättare att utveckla en bra, mjuk och finstämd kommunikation via munnen.
Var noga med att ha ett bett som är lagom långt. Det ska ligga intill hästens mungipa. Inte klämma och inte heller sticka ut på sidorna. Här är det också viktigt att se på hästen för det är individuellt vad de trivs med. Var noga med att sätta bettet lagom högt. Räkna inte veck. Vart bettet ska sitta ska anpassas efter hästen. Känn på utsidan av hästens kind. Bettet ska sittaa ca 2 fingrar framför första kindtanden. Sitter det för högt kommer bettet att slå i kintanden vid tygeltag och sitter det för lågt kan det slå i hästens framtänder. Hästar är så olika i munnen att det kan bli både ett och två veck på vissa och på andra blir det inga veck alls. Vart hästen har sina laner styr bettets placering.
När det gäller nosgrimmor finns också olika modeller. Vilken modell du än väljer så se till att den är rätt avpassad och att den knäpps rätt. Det ska få plats minst 2 fingrar mellan nosgrimma och nosrygg. Du kan också rida helt utan nosgrimma. Många hästar trivs bättre utan. Prova dig fram.
Hjälptyglar
Det finns tillfällen då det kan vara befogat att använda hjälptyglar. Det kan till exempel handla om att bryta negativa mönster eller hjälpa en häst att använda sin kropp annorlunda. Man kan visa vägen. Vilken hjälptygel som är lämplig beror på vilken typ av häst det handlar om (både exteriört och psykiskt) och vad du vill uppnå.
Vad som är viktigt är att du vet hur hjälptygeln fungerar, hur den ska avpassas och vad ditt syfte är med att använda den. Ta alltid hjälp av någon kunnig om du är osäker. Felaktigt använda blir de en "stjälptygel" och kan ge dig och hästen större problem istället.
En hjälptygel är aldrig en ersättning och något som ska användas hela tiden. Som jag ser på det ska den enbart vara en tillfällig hjälp för att förtydliga vad du vill. Min strävan är att använda hjälptyglar så lite som möjligt, men känner jag att det finns ett behov har jag inget emot att använda dem.
Täcken
Visst är det bra att ha täcken när det finns behov. Men vi måste komma ihåg att hästen inte fungerar som oss människor. Det finns undersökningar att läsa när man vill lära sig mera om detta. Vet vi hur hästar fungerar när det gäller att reglera värmen så är det mycket lättare att anpassa sig efter det. Hästen är just en häst. De har en hårrem som fungerar bäst när den inte är övertäckt. Hästar har en fantastiskt bra förmåga att reglera sin temperatur om vi inte lägger oss i. Pälsen reser sig vid kyla för att värmen ska isoleras mellan hårstråna. Den funtionen hindras av ett täcke. Det ska man ha i åtanke när man funderar på att täcka. En frisk häst i bra hull och kondition har sällan behov av ett täcke.
Man får ta hänsyn till hästens ålder,kondition, hull, hur den tränas och hur den utfodras. Hästar som är i toppkondition får mycket energi av fodret och avger därför mera värme, vilket innebär att de har lättare för att hålla värmen.
Hästar som är gamla, har sämre kondition, skadade eller är magra har svårare för att hålla värmen och har större behov av täcken. Likaså en helklippt häst. Den har ingen möjlighet alls att hålla värmen så då måste man ersätta den förlorade pälsen med ett ordentligt täcke.
Ett bra alternativ om man har en häst som svettas mycket, är att spårklippa. Då torkar den fort om den alls svettas och behöver ändå inte täcke.
Ren kyla är i sig inget problem för hästar, utan det mest kritiska vädret är när det är nära noll grader, blåsigt och nederbörd. Då är risken större att hårremmen släpper igenom väta och då fryser hästen lättare.
Om man tänker mer på att skydda hästen från väta istället för kyla kommer man närmare hästens behov.
Om hästen står i hagen med istappar i pälsen, rimfrost eller ett lager med snö över ryggen så är det bara positivt. Då ser du att hästen inte avger värme utan behåller den. Isoleringen fungerar.
Det finns många olika modeller av täcken och i många olika material med olika funktioner, men täck igenom vilka täcken din häst egentligen har behov av.
Ofodrat regntäcke är väldigt användbart då det hindrar hästen från att bli blöt, men inte värmer. Bra om man vill sadla en torr häst till ridturen. Det tynger heller inte ner pälsen så mycket så de kan till viss del reglera sin värme (resa håren) även när det ligger på. Ylle är också ett väldigt bra material i ett täcke. Ylle andas mycket bra. Det värmer även i vått tillstånd och anpassar sig efter rådande temperatur. Om man känner på en häst med ylletäcke så blir den inte varm under utan är sval hela tiden oberoende av omgivande temperatur.
Hästar som står med täcke både ute och inne kan få problem med huden som eksém och ökad bakterietillväxt. Skav av täcken är också vanligt. mindre rörlighet i hagen är också en effekt som kan komma av att ha allför varmt täcke. Om hästen är helklippt måste man ersätta pälsens funktion med täcke, men tänk på att lufta hårremmen ordentligt varje dag. Om hästen står i ett varmt stall är det inte säkert att den behöver ett innetäcke.
Man kan känna under hästens täcke om den är för varm eller inte. Om du sticker in handen under täcket ska hårremmen kännas sval. Inte varm.
Enligt undersökningar har hästen ett komfortzon på 20 grader. Det innebär att de klarar ganska stora temperaturskillnader utan att man behöver byta täcke eller lägga på ett täcke över huvud taget.
Istället för att täcka mera på vintern kan man öka mängden stråfoder. Det håller dem lika varma som ett täcle, men pälsens funtion hindras inte.
Använd täcke med förnuft!
Skoning
skoningens vara eller inte vara har blivit ett hett ämne på senare år. Det finns de som går ut stenhårt och anser att alla hästar mår bäst av att gå barfota. För min del tycker jag det inte finns anledning att ta ställning för eller emot skoning eller barfotagång. Det är inte svart eller vitt.
Man måste helt enkelt se till sin häst. Hur den används, vilken hovkvalitet den har, vilka typer av underlag man rider på, vilken typ av träning man utför osv. Åter igen individanpassning.
Vissa hästar fungerar alldeles utmärkt barfota och då är det bra med barfotagång, medan andra hästar behöver skor för att vi ska kunna rida och träna dem som vi vill. Vissa hästar behöver skor fram och kan gå barfota bak. Man får anpassa eventuella hovbeslag till vad hästen behöver.
Det är rätt när hästen fungerar och mår bra.
Vad som också är viktigt är att en hovslagare verkar hoven rätt. En felverkad hov är aldrig bra oavsett om det sitter en sko på eller inte. Rätt verkning är A och O.
Barfotaverkarna hävdar ofta att det är skorna som förstör hästens hovar, men det är i själva verket dålig verkning som förstör hovarna. Inte skon i sig.
Se till att du har en utbildad hovslagare som kan sin sak och som har ansvarsförsäkring. Om hästen får problem med ben eller hovar på grund av felaktig verkning och en sådan försäkring inte finns, då är det du som hästägare som är ansvarig.
Ett alternativ till skor är att använda speciella boots vid ridning. Dessa finns o olika modeller och kan även broddas under vintern. Ett bra alternativ om man inte vill sko, men ändå behöver skydda hovarna vid träning.
Dagbok
Att föra dagbok för hästen är något man har stor nytta av. Jag skriver varje dag. Jag tar med på vilket sätt hästen tränats, hur länge jag hållit på, vad träningen inehåll, hur det gick, hur hästen varit, (lugn, mjuk, spänd, samarbetsvillig, ovanligt pigg, trött, etc). Både positiva och negativa saker ska med. Jag antecknar om det skett någon förändring i hull, muskelmassa, om jag ändrat något i hästens utrustning, om hästen betett sig på något ovanligt vis och liknande. Allt detta är otroligt bra att ha om man vill gå tillbaka och titta på hur man tränat, om något problem verkar återkommande, om det finns skillnader mellan årstider osv. Jag vet hur hästen varit och allt som hänt och jag vet när. Det tar bara några minuter varje dag och det är värt massor. Rekommenderas!
| 
Att ha häst